Händelser på ICA

Var på ICA igår. Kön var så lång att jag hann läsa klart hela Expressen. Vetskapen om att jag sparar pengar, och samtidigt utnyttjar tiden till något vettigare än han som står bakom mig och skriver sms, gör mig glad.

Mannen framför mig känns bekant. Han är omkring 60 och bär glasögon. Kan det vara en gammal lärare? Kör han bussen som jag brukar åka? Vem är han? Tillslut blir det hans tur i kassan. Han radar strategiskt upp varorna på bandet med streckkoden vänd mot sig. Jävla tönt tänker jag. Han stoppar just ner den sista enkronan i maskinen för att täcka upp beloppet och upptäcker att han har en femkrona kvar. Långsamt för han handen till behållaren bredvid som är märkt med ”Rädda Barnen”. Precis när myntets kant möter öppningen ångrar han sig och stoppar femman i fickan. Jag log. Det var ett magiskt ögonblick.

Därefter blir det min tur och följande dialog utspelar sig mellan mig och kassörskan.

Kassörskan: Såg du vem det var?

Jag: Nej?

Kassörskan: Det var Mikael Wiehe.

Jag: Jaha.

Kassörskan: Det är den andra kändisen som handlar här idag.

Jag: Jaha. Vad kul. Och sen kom jag så nu är det tre.

Kassörskan: (Förvirrad och för blyg över att fråga vem fan jag är). Ja, haha. Just det!