dagen jag blev kränkt

Jag har känt mig kränkt en gång. Det var när jag och Carris snattade godis på ICA i Växjö och åkte fast. Vi hade provsmakat några bitar medan vi handlade. Det var när vi precis hade betalat maten, lagt i diverse matprodukter i plastpåsen, och var på väg att gå hem för att laga bakismat som hon stod där. - Mona, väktaren.

Mona trodde nog att hon var från FBI för hon flärpte med sin licens sådär som de gör i filmer och sa ungefär "Mona, väktare på ICA, följ med här". Helt förvirrade förde Mona oss till ett kontorsutrymme som låg gömt långt inne i ICA butiken, där började hon rabbla en massa som jag inte riktigt kommer ihåg. Det jag minns är att hon säger ”polisen är på väg!”.

Carris och jag tittade lite fundersamt på varandra och jag tror att vi då tänkte på samma sak. - Fan vad vi var hungriga.

När de väl kom gick det undan. När poliserna Karlsson och Sven-Bertil (jag kallar dem så för att Karlsson på taket är störig och ful och taskig mot lillebror, och Sven-Bertil för att.. jag inte gillar dubbelnamn)

I alla fall, de slet upp dörren, gick med bestämda steg in i rummet, blåste upp bröstet likt en gorillas och stirrade stint in i våra ögon. Karlsson och Sven-Bertil gjorde klart för oss att socialen skulle kontaktas och att vi minsann inte skulle komma därifrån levande, typ.

Då kände jag mig kränkt och lite ledsen i ögat. När GP (Göran Persson) tar godis är det helt OK (och han borde dessutom ha tagit sin sista godisbit för länge sen) men när vi vanliga civila smakar en eller två godisbitar, då ska vi dö.

Jag vet att jag talar för oss båda Carris när jag säger -
FY DIG GP!