Jag har en väldigt fin espressomaskin hemma. Den är av rostfritt stål och skiner så mycket att jag ibland blir bländad när jag går förbi. Jag har aldrig använt den av den enkla anledningen att jag inte tycker om kaffe. Men maskinen står där i köket och blänker och det retar mig att den inte används. Jag har länge våndats över den dagen jag ska använda den för det är en sjuhelsikes massa knappar och spakar, nästan som ett kärnkraftverk i miniformat.
Jag maler lite bönor och drar igång espressomaskinen. Det är en mycket invecklad procedur, men jag lyckas göra det med viss elegans och jag ser nästan ut som en barista. Och till slut trycker jag på knappen och så droppar espressot ner i koppen. 12-17 sekunders lugn, där jag kan stå och kontemplera saker och fästa blicken i fjärran och "försvinna" litegrann. Sen tar jag kaffet och häller ut i vasken och säger högt för mig själv, "Det var det hele."
Inlägg
8 kommentarer:
Hälla ut fint kaffe, vilket slöseri
härligt skrivet!
Så du menar att du lyckas första gången? För mig tog det en evighet att lära mig maskinen...
det var det hele - finns inget som heter så
Hej hej! Råkade trilla in på den här bloggen och jag gillar den skarpt. Den ligger nu bland mina "favoriter". Försök att bli bättre på uppdatering bara!
Klart det finns något som heter "det hele"! Carris skrev ju det.
Det är ju danska, klart det finns!
Hahaha, va det angern over att inte kunna gora din kara kusin en god kopp espresso som motiverade detta inlagget :P
Skicka en kommentar